U.S

Jaha då har man inget kul att skriva i sin blogg som vanligt då. Bara massa tråkigt som händer nu för tiden känns det som. Men have no fear dear readers, det finns alltid något att skratta åt.

Kom till universitetssjukhuset i Linköping idag vid halv tio. Då var det meningen att jag skulle få mitt dropp och det ska ta 30 minuter. Men först var jag nära att svimma i bilen till linköping och när vi väl kom fram så mådde jag så dåligt att jag knappt kunde hålla ögonen öppna. Så jag fick gå och lägga mig och så kom en läkare ner från avdelning 128 där reuma avdelningen är. De ville inte ge mig mitt dropp innan de tagit en massa prover eftersom det är cellgift som jag får och om jag är påväg att bli sjuk så ökar droppet min infektionsrisk. Så de satte en nål i armen och så fick jag visa alla vaskuliter. Kände mig som värsta monkey in a cage. Sen när de tagit alla prover och grejer så skulle vi vänta i ca en timme på svaren. Jag somnade direkt och låg och sov när min alldeles egna läkare glider in! Han hade varit i USA sist jag ringde så jag blev jätte förvånad.
Det första jag säger lite sömndrucket är: "jag trodde du var i Amerika och festade". Han log lite snällt. Han är typ van vid mig. Äntligen. Sen börjar vi diskutera alla nya symtom och medicinering och det visar sig att min snabb sänka (alltså det som visar om man har några infektioner i kroppen) var rätt hög. Men vi skulle ta droppet ändå. Sen skulle vi ta mer prover för att kolla om jag har gikt eftersom mina fötter svullnar upp så dant.
Jag bara stirrade på honom.
"Gikt eller? Är det inte bara fyllon som får det?" utbrister jag efter ca 10 sekunders tystnad.
Thomas skrattar lite artigt och förklarar att man förut kallade det för portvinstå för att det var vanligt bland folk som levde gott. Alltså åt mycket fett och drack massa sprit. Men att det kan drabba vem som helst om man har gener för det. Jag vart lite stolt över att jag fick honom till att säga "så det är inte bara fyllon som får det".
- Haha du sa fyllo! var jag tvungen att påpeka.

Sen somnade jag igen när jag fick mitt dropp. Sen kom Thomas på en jättebra ide att jag skulle gå till hudmottagningen och få ett stort köttstycke av mitt ben bortslitet av nån galen dermatolog. Eller ja, jag överdriver kanske lite. Det kallas biopsi och det tar bort en bit av min hud+kött och skickar iväg för undersökning. De skulle alltså ta bort en vaskulit på mig och skicka på prov. Så den galna läkaren de skickade in hette Marie och hon hade en jättestor köttyxa och en spruta lika stor som en termos med sig... eller nee men bedövningssprutan gjorde skitont. Marie använde typ något som såg ut som en penna för att skära bort vaskuliten och det gick fort. Men efteråt har jag ont och tycker lite synd om mig själv. Men jag har Loka Päron :) Å så får jag inte bada på över 3 veckor. Bara duscha. Och jag som badar varje dag :(( Men i vilket fall som helst så är dagen över och imorgon ska jag spela rollspel med grabbarna som får mig på bra humör igen in no time! :)
/C