Cave Canem

Hej!

Måste bara skriva om när den där hunden jagade in mig från altanen. Nu i efterhand kan jag skratta åt det, men just i det ögonblicket så var jag så jäääkla rädd. 

Jag hade precis släppt ut stora katten Aeon på altanen. Han går omkring därute i sele. Typ 5 minuter efter att jag släppt ut honom så hör jag världens kvinnoskrik utifrån. Självklart rusar jag ut! Det lät typ som om en ninja fått tag i en prom queen. På andra sidan gården står en mullig, kort tjej i rosa mysdress och vrålar rätt ut medan en stor brun hund jagar henne. Jag trodde fan inte det var sant. Det var nästan så att man bara stannade för att stirra om man verkligen såg rätt. Men eftersom Aeon låg i häcken och morrade så antog jag att hunden kunde få syn på honom när som helst. Så jag rusar ut för att få in honom. 

Självklart (SJÄLVKLART) slår jag i vattenkannan som är tom och hundfan vänder sig mot mig och bort från den mänskliga cupcaken som fortfarande gapar för full hals. Jag kopplar bort Aeon och rusar in med honom i famnen. Jag vågade inte ens vända mig om för att se var hunden var. Men när jag kommit upp på balkongen så såg jag i ögonvrån hur hunden precis kom in genom öppningen i häcken.

Saken är den att jag sett den där hunden fleeera gånger. Huset bredvid oss är ett LSS boende för människor med autism och diverse diagnoser. Och det är ett ungt par som bor där som har hand om den där hunden. Cupcaken tillhör det paret. 

Ja och i mitt händelselösa liv så var detta värsta grejen ju. Haha :) Jag vet inte om de fick tag i hunden sen eller inte. En granne kom ut på sin balkong och började skrika åt cupcaken att springa efter hunden. Men jag gick in och spelade Tv-spel istället :D